Dyster trend: Svenska betjäningen på nedgång hos HUS
Allt färre patienter får vård på svenska i Nyland, visar enkätsvar som HUS samlat in 2025. – Personalen har i vissa fall inte frågat vilket språk patienten vill använda, säger utvecklingschef Nina Colliander-Nyman.
Att få vård på svenska är en lagstadgad rättighet i Finland. Ändå betjänas bara varannan svenskspråkig patient i Nyland på sitt modersmål, visar nya enkätsvar som HUS samlat in och som HBL tagit del av.
HUS skickar efter vårdbesök ut en enkät till patienter per sms. I den ingår en fråga som berör språket.
År 2025 besvarade mer än 20 000 svenskspråkiga patienter enkäten. Bara hälften uppgav att de kunde uträtta sitt ärende på svenska.
– I den öppna responsen ser vi att personalen i vissa fall inte frågat vilket språk kunden vill använda. Svenskspråkiga önskar att personalen försöker ens några ord på svenska. Det är viktigt i synnerhet för dem som inte alls behärskar finska, säger Nina Colliander-Nyman, utvecklingschef för tvåspråkighet på HUS.
https://resources.bonniernews.se/api/v1/resources/5792384
Patienter besvarar sms-enkäten verbalt, men HUS omvandlar svaren till en sifferskala. HUS har satt som mål att snittet från noll till fem ska ligga på minst 3,5. Hela HUS ligger mycket nära målet: 3,45.
Tre av sex enheter ligger ändå under målnivån. Dit hör exempelvis tjänster för kvinnor, barn och unga som leds av direktör Seppo Heinonen.
”Vi har tillsatt en arbetsgrupp för att utarbeta åtgärder som stärker tvåspråkigheten. Det gör vi för att vi vill nå målet och betjäna kunder på deras eget modersmål”, skriver Heinonen i ett mejlsvar.
Enligt Heinonen har hans del av HUS särskilt svårt att bemöta människor på svenska under sommarmånaderna, då ordinarie personal ersätts av vikarier och patienttrycket är högt.
Hälften når upp till målet
Snittet för HUS är att 50 procent av de svenskspråkiga anger att de kunnat prata svenska under vårdkontakten.
Tre av sex resultatområden når upp till det språkmål som HUS ställt.
Medicinska tjänster: 54 procent.
Hjärncentrum: 53 procent.
Operativa tjänster: 52 procent.
Tjänster för kvinnor, barn och unga: 49 procent.
Akuten, operations- och intensivvårdscentrum: 48 procent.
Diagnostikcentrum: 47 procent.
Källa: HUS.Visa mer
HUS-anställda som använder svenska i vardagen kan beviljas språkbrukstillägg. Antalet som lyfter tillägget har de senaste åren legat på drygt 3 100 personer, så även 2025.
Seppo Heinonen framhåller att 160 anställda i hans del av HUS lyfter tillägget, vilket han ser som ett bevis på att tillräckligt många behärskar svenska för att patienternas behov ska kunna tillgodoses.
”Men självklart kan vi bli bättre och det arbetar vi för”, skriver han.
Heinonen kallades i januari till möte med nationalspråksnämnden, som består av förtroendevalda och bevakar språkfrågor inom HUS. Nämnden bjuder i tur och ordning in de enheter som inte nådde upp till det språkliga siffermålet 2025.
Under mötet efterlyste Nora Grotenfelt (SFP) en skriftlig utredning från Heinonen över vilka åtgärder som ska vidtas för den svenska servicen. Den ska lämnas in senast i början av mars.
– Mitt intryck var att de har många som bemödar sig om att tala svenska och en överlag positiv inställning till språket, säger hon om mötet.
I vården går det inte att förbereda sig för alla tänkbara scenarier, påpekar Grotenfelt som själv är läkare. Hon säger sig förstå att det är utmanande att nå upp till språkkrav i akutbetonade funktioner, som förlossningar.
– Det är inte rimligt att ställa samma språkliga krav på alla delar av HUS.
Förlossningar ingår i Seppo Heinonens ansvarsområde och 2025 var det första året då inte en enda bebis föddes i Lojo. Men ingen av dem HBL talat med tror att den försämrade svenskan beror på nedläggningen av Lojo BB.
– På flera ställen, som Jorvs sjukhus i Esbo, har personalen starka kunskaper i svenska, säger Nina Colliander-Nyman.
HUS lade till en fråga om språk i sms-enkäten till föderskor först i januari 2025, så ingen vet huruvida nedläggningen i Lojo enligt klienterna inverkade på den svenska servicen.
Inom området kvinnor, barn och unga är ändå förlossningar den enhet där det är minst sannolikt att man klarar sig på svenska, visar HUS statistik.
Man borde införa ett mätinstrument för att kunna se hur lyckad schemaläggningen varit ur språklig synvinkel.
Just nu håller HUS på och kartlägger hela personalens språkkunskaper. Tanken är att i framtiden bättre kunna matcha personalens språkkunskaper med patienternas. Nu matas språkkunskaper in också i samband med rekryteringar.
Projektet är jättelikt och tidskrävande, för HUS har över 27 000 anställda. Det är första gången HUS kartlägger hela personalens språkkunskaper.
– När det väl finns data om språkkunskaper borde man införa ett mätinstrument för att kunna se hur lyckad schemaläggningen varit ur språklig synvinkel, säger Nora Grotenfelt.
Enligt Nina Colliander-Nyman varierar människors erfarenheter av HUS svenska mycket. Ibland fungerar språket jättebra, ibland jättedåligt. Den stora utmaningen, anser hon, är att nå jämnhet i patienternas upplevelse.
Av förra årets sms-enkäter att döma har det språkliga missnöjet en inverkan på folks upplevelse av vården.
Svenskspråkiga ger nämligen lägre betyg än finskspråkiga när de får frågan hur sannolikt det är att de skulle rekommendera HUS för andra människor. Så har det varit så länge frågan ställts, sedan 2021.
– Många är jättenöjda med vården, men kritiska till språkbiten, säger Nina Colliander-Nyman.
Hon vill skicka en hälsning till HUS patienter.
– Jag vill uppmana alla att besvara sms-enkäten. Vi läser igenom samtliga öppna svar. Om vi inte får respons är det omöjligt att veta hur vi kan förbättra den svenska servicen.