Hur ska vi trygga och stärka lokaldemokratin i framtidens Helsingfors?

Gruppanförande på stadsfullmäktiges 150-årsjubileumsmöte 15.1.2025

Hur ska vi trygga och stärka lokaldemokratin i framtidens Helsingfors?

Ärade ordförande, kära fullmäktigekolleger och tjänstemän,

Jag är tacksam och glad för det förtjänstfulla initiativet till denna remissdebatt. Demokratin i vårt samhälle utsätts idag för nya hot, och vi behöver vara alerta och proaktiva för att skydda den. Som ett exempel: I Helsingfors varierade röstningsprocenten starkt mellan olika rösningsområden i förra kommunalvalet år 2021. I vissa områden låg den på under 50% (lägsta procenten till och med så låg som 42), och andra på över 75%. Särskilt de unga uppvisar stora olikheter när det gäller röstningsaktivitet, och de bakomliggande orsakerna är i hög grad socioekonomiska.

Frågan som avrundar beredningen är; vilka lösningar kan trygga demokratin på lokal nivå i framtiden?

Jag vill nu delge er SFP-gruppens förslag.

1. Vi vet alla att i en demokrati utgår makten från folket, både direkt och via sina företrädare genom fria och rättvisa val.

Särskilt den direkta deltaktigheten kräver dialog och transparens. Staden har skyldighet att samråda aktivt och ärligt med medborgarna om viktiga beslut, och invånarna ska kunna ta del av aktuell, sann och adekvat information om hur beslut fattas och resurser används. Stadens dokument bör skrivas på ett lättbegripligt språk för att inkludera fler invånare.

2. Invånarnas aktiva engagemang krävs för att demokratin ska förbli stark och levande.

Hur kan vi stimulera invånare till aktivt engagemang?

Grunden för demokrati är delaktighet och förtroende för samhällets institutioner. Vi behöver fortsatt och intensifierat arbete för att stävja segregationen. Särskilt barn och unga behöver en känsla av rättvis behandling och stärkt förtroende för att de får det stöd de behöver av samhället. Vi behöver fortsättningsvis fler trygga vuxna kring barnen. Lärarna behöver få bättre stöd för att kunna utföra sitt pedagogiska arbete med hög kvalitet. Det är i våra skolor som grunden till demokratibygget sker.

Vi behöver sätta engagemang och tid på att utveckla dialogen mellan invånare och tjänstemän samt beslutsfattare, med avsikten att öka invånarnas upplevelse av direkt delaktighet, eftersom delaktighet leder till en vilja att dra sitt strå till stacken.

I praktiken kunde det innebära att staden ordnar fler och mera mångsidiga höranden, där ordförandeklubban och medlingsrollen skulle hållas av ett utomstående proffs. Särskild vikt bör läggas på tidigareläggande av information för berörda parter innan beslut. Språkliga minoriteter och personer i utsatta grupper bör särskilt aktivt rådfrågas. Staden bör regelbundet ta fram fakta om hur jämställdhetsambitionerna förverkligas i praktiken.

Staden bör också vara mer aktiv på sociala plattformar för att informera och kommunicera direkt med invånare.

3. Vi vet alla att en demokrati ska garantera och skydda minoriteters rättigheter. Alla ska, oavsett bakgrund, ha möjlighet att delta i det politiska livet.

Vi behöver hålla i minnet att många grupper i vårt samhälle är underrepresenterade i våra beslutande organ. Vi behöver fokusera på att öka deltagandet från dessa grupper, t.ex. unga, äldre, invandrare och personer med funktionsvariationer.

I praktiken kunde detta innebära bättre marknadsföring av Omastadi till ungdomar. På tal om ungdomar är vi i SFP väldigt glada över jubileumsbeslutet som innebär ökade möjligheter för unga att delta i kulturevenemang och idka fysisk aktivitet. Vi tror att detta har många positiva konsekvenser för de ungas fysiska och mentala hälsa och att beslutet dessutom har positiv inverkan på ungdomars upplevelse av delaktighet.

När det gäller Omastadi vill SFP-gruppen framhålla att även välfärdstjänsterna (hyte-palvelut) behöver omfattas till den del de inte ingår i SOTE-budgeteringen.

Den språkliga och kulturella mångfalden måste uppmärksammas och dess värde bekräftas, och svenska språkets ställning som nationalspråk behöver synliggöras bättre, till exempel genom att skyltningen i staden återigen ses över och förbättras.

För att trygga tillgången till svensktalande personal och för att uppnå regeringsprogrammets mål om 5-10% integrationsandel behövs en vägkarta och kraftiga åtgärder för att förverkliga integration på svenska. Vi vill också passa på att påminna om vikten av svenska språkkunskaper när det gäller den personal som staden rekryterar från utlandet.

Samma aspekt är viktig när det gäller de förnyade AM-tjänsterna. Där behöver vi inte bara svenskkunnig personal utan personal med gediget substanskunnande gällande svenskspråkiga arbetsplatser.

Staden behöver också aktivare ta sitt ansvar för att yrkesutbildningen och den uppsökande verksamheten på svenska kan fungera optimalt.

4. Åtgärder som bör vidtas för att direkt stimulera röstningsbenägenheten.

Staden borde göra kampanjarbete möjligt även på andra platser än Narinken, och göra kommunalvalet mera synligt även i andra hänseenden. Till exempel kunde reklam och info om valet synas på ljusskyltar på hälsocentraler, i bibliotek, i gymnasier och i yrkesskolor, samt på sociala plattformar.

Genom att kombinera dessa åtgärder kan staden bli mer inkluderande, transparent och lyhörd för invånarnas behov, och därigenom garantera den framtida demokratin i Helsingfors.