Ledare: Fixering vid yta och status – en toxisk kombination?
■ Plötsligt händer det en dag. Jag inser att jag oroar mig för hur yttervärlden formar våra barn och ungdomar. Jag, som alltid har smålett åt vuxna som tycker att vissa nymodigheter fördärvar våra unga totalt, har plötsligt blivit en sådan vuxen själv. Jag, som tänker att barnen kommer att lära sig klara av de stora utmaningarna med digitalisering, AI och snabb belöning i spelvärlden, har hamnat på ett annat spår.
Min oro gäller en trend på sociala medier. Unga tjejer förespråkar och visar upp ett enklare liv där man får fokusera på att se fin ut, ha ett vackert hem och ta hand om sig själv och sin fysiska hälsa. Så här långt är allt kanske gott och väl.
Problemet är trendens finansieringsmodell, enligt vilken killen är den som ska stå för fiolerna och möjliggöra tjejens livskvalitet. Hans skyldighet är att vara försörjaren, hennes ”provider”, medan hennes roll är att behaga och vara honom till lags.
Killarnas status hänger på hur framgångsrika de är; de ska tjäna mycket pengar och dessutom sköta alla tråkiga praktikaliteter i livet. Hon ska vara så vacker som möjligt, klä sig dyrt och därigenom ge killen mer status.
■ Providertrenden syns i beteendemönster hos vissa unga redan nu. Det finns killar i 15-årsåldern som ser det som sin skyldighet att köpa smink, kläder och parfymer åt sina flickvänner. Med största sannolikhet har budskapet nått fram till mycket yngre åldrar än så.
Jag har en förståelse för att ett liv som marknadsförs som enkelt och problemfritt kan verka väldigt lockande. Det är många, framförallt unga tjejer, som tycker att prestationspressen på dem är för hård och för mångfacetterad. En tjusigt paketerad lösning med tillhörande ekonomisk trygghet blir svår att motstå.
Det jag däremot har svårt att ta in är hur snabbt och enkelt det finländska samhällets fina jämställdhetsarbete kan komma att raseras. Jag blir väldigt orolig för de eventuella konsekvenserna av en kräftgång i jämställdheten, särskilt med tanke på könsrelaterat våld i hemmet, vilket vi i Finland har höga siffror på redan i nuläget. Ekonomiskt beroende tvingar tjejer till underkastelse och ställer orimligt höga krav på killarna – en toxisk kombination.
Det finns väldigt många bevis på att jämställdhet ökar ett samhälles välstånd och välmående. BNP per capita ökar till exempel när jämställdheten förbättras. Alla vinner på jämställdhet; den fördjupar demokratin och ökar socialt kapital, den ökar tillgången på arbetskraft, den ökar organisationers lönsamhet och effektivitet.
■ Sammanfattningsvis: jag hoppas att vi tillsammans kommer ihåg att försvara jämställdheten i vårt samhälle och arbeta vidare på den. Jag hoppas att vi kan vara överens om att det inte är värt att offra frihet och självbestämmanderätt för en fin yta.
Nora Grotenfelt
förbundsordförande