Så tänker politikerna använda Helsingfors pengar
Allt från AI-lösningar för läkarjournaler till mer simundervisning för barn finns med bland satsningarna när budgetförslaget för Helsingfors presenteras.
Budgeten för Helsingfors stad presenteras som vanligt i en rätt annan stämning än till de dystra toner som brukar höras när statsbudgeten presenteras. Staden beräknas ha ett överskott på nästan 93 miljoner euro nästa år.
Borgmästare Daniel Sazonov (Saml) lyfter ändå utmaningar som är specifika för Helsingfors: den höga arbetslösheten drabbar i stor grad just huvudstaden, drogproblemet likaså.
Partierna verkar ändå inte ha haft svårt att komma överens. Det är de partier som fick plats i stadsstyrelsen som förhandlat om budgeten, alltså Samlingspartiet, Socialdemokraterna, De Gröna, Vänsterförbundet och SFP. Sazonov tackar för att förhandlingarna gått så smidigt.
– I slutresultatet syns det tydligt att stadsstyrelsegrupperna starkt har förbundit sig till Helsingforsstrategin, tackar Sazonov.
Både kommunalskatten och fastighetsskatten förblir oförändrade nästa år.
Kostnaderna för verksamheten beräknas landa på 3,5 miljarder euro och det ska finnas pengar för också investeringar på drygt en miljard, bland annat i nya byggnader, vägar och skolor.
Att narkotikaproblemet kräver klart mer resurser och insatser håller alla med om, att sysselsättningstjänsterna behöver mera resurser likaså.
Yrkesutbildningen får mer resurser och sommarjobbsedeln för unga kommer nu att gälla också dem som går första året i andra stadiet.
Politikerna lyfter gärna också upp att barn nu ska få mer simundervisning.
För vårdens del fortsätter jobbet med att försöka förkorta vårdköerna. Målet är att alla Helsingforsbor ska få träffa en läkare för icke-akuta behov inom fjorton dagar. Staden ska också ta i bruk modellen med egenläkare.
– Vi har haft den ambitionen redan tidigare men nu sätter vi resurser på att den ska lyckas, säger Nora Grotenfelt, fullmäktigeledamot för SFP och läkare.
Egenläkarmodellen innebär inte att precis varje Helsingforsbo får en egen läkare, utan de resurserna riktas till sådana personer som behöver använda hälsovårdens tjänster ofta.
För att förkorta vårdköerna lyfter Grotenfelt särskilt upp möjligheterna som AI ger för att försnabba det mer mekaniska arbetet inom vården: att boka tider och göra arbetsscheman till exempel, men också underlätta vårdpersonalens journalanteckningar
– För AI-lösningarna har vi nu öronmärkta pengar i budgeten, det är en fjäder i hatten för SFP, säger Grotenfelt.
Inom den svenskspråkiga grundutbildningen har staden förberett sig på fler elever. Flera enheter har utvidgning eller grundliga renoveringar på gång som blir klara nästa år. Det gäller både Drumsö, Åshöjden och grundskolan Norsens Cygnaeusenhet.
Grotenfelt understryker att Helsingforsstrategin betonar att det ska finnas närskolor och närdagis för alla barn, och att det ska göras en granskning av hur väl den principen följs på svenska.
Efter kommunalvalet i våras behöver partierna förhålla sig till en ny balans: vänstervågen var stark i huvudstaden, och trots att Samlingspartiet till slut kammade hem första plats finns det en rödgrön majoritet i Helsingfors fullmäktige i dag.
Det är ändå inte alltid så att de rödgröna partierna i huvudstadsregionen är eniga, vilket syntes senast i fråga om biljettprishöjningen i HRT:s styrelse.
När budgetförslaget presenteras i stadshuset betonar ändå politikerna att det var lätt att komma överens efter sommarens intensiva strategiförhandlingar.
– Vi hade tuffa diskussioner då om hur de närmaste fyra åren ska se ut. Men nu när vi baserar arbetet på det så går allt lättare och smidigare, och det ger möjlighet att hitta lösningar alla kan vara överens om, säger Daniel Sazonov.
Han får medhåll av Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki.
– Det är ju inte länge sen vi hade långa förhandlingar om Helsingforsstrategin och den här första budgeten bygger direkt på den. Viktigt för oss var att utbildning, kultur och fritid ligger utanför effektivitetskraven.
Noteras kan att både Sazonov och Arhinmäki svarar på HBL:s fråga på presskonferensen på svenska.
Plock ur Helsingfors budget
- Resurserna till arbetsförmedling och yrkesutbildning ökar för att möta behovet vid högre arbetslöshet och för att säkerställa bra service.
- Löneutvecklingsprogrammet för stadens anställda fortsätter, med fokus på lågavlönade.
- Satsningarna på marknadsföring av turism fortsätter.
- Staden fortsätter arbetet mot segregation och ska garantera resurser för att hålla gator, parker och torg i gott skick och rena.
- Budgeten ger också mer pengar till tryckta läroböcker, ökad undervisning i modersmål, mindre grupper i de yngsta klasserna och bättre tillgång till vikarier inom småbarnspedagogiken.
- Simundervisningen för barn och unga utökas och personer som fyllt 68 får simma gratis på vardagar klockan 11–15.
- Sommarjobbssedeln för skolungdomar gäller nu även första året på andra stadiet.
- Väntetiderna för icke-akut vård ska förkortas och modellen med egenläkare ska införas.
- Insatserna mot narkotikaproblem förstärks, och ett program för att eliminera hepatit C inleds under året.